Jag skrev att jag skulle uppdatera om sommaren för ett tag sedan vilket jag inte har gjort än.

 

Jobbade som bekant natt under hela sommaren men hade inte den blekaste anning om vad som skulle hända sedan med tanke på mitt fasta jobb i Stockholm.

Sökte lite jobb i Kumla bland annat två olika på det nya badhuset som håller på att byggas just nu och några inom vården på olika boenden för funktionshindrade som fanns.

Det fanns två olika tjänster ute där jag jobbade natt men fick ej dem. Det kom ut en tjänst om en helt ny grubbbostad som skulle öppnas till hösten, tänkte att det är väl omöjligt att få där då det är nog många som vill ha och söker men jag skickade i alla fall iväg en ansökan men glömde sedan bort den.

I Juni ringde en kvinna från stadshuset och meddelade att dem ville att jag skulle komma på arbetsintervju i Juli.

Oj, jag? Fick hjärklappning och gick runt i tre veckor och var nervös, funderade mycket på vad jag skulle säga, hur många hade sökt?, hade jag nån chans? Det blev så många frågor på engång.

När jag sedan kom dit så var det inte singel intervju utan vi var tre stycken, väldigt annorlunda.

Efter det tror jag det tog nästan två veckor innan en annan kvinna ringde och sa att jag hade fått jobbet.

JIIPPII.

Ringde nästan på engång och sa upp mig på jobbet i Stockholm, skönt men ändå en fruktansvärd ångest.

Efter fem år skulle jag inte tillbaka, inte jobba med mina kollegor något mer, men den stressen som finns där är omänsklig, och så ska man orka åka hem och ta hand om Elis, så nej det blir mycket bättre så här.

Det hade varit över 100 sökande och jag blev en av nio som blev utvald. Så skönt.

 

Gick även med på en dating sida under sommaren och träffade en kille, men vi får se, det ligger på is just nu.